GLHF

Planerade designen på slutuppgiften - en ny portfolio

Externredovisningskursen strular lite, missade registreringsdatum så jag har mailat för att se hur det ska lösas. Det känns jävligt bra det här, samtliga kurser verkar jävligt roliga.
Cheers!

För er som aldrig känt denna avund och längtan efter det som skapar allt du ser på en dator kan testa följande. Välj en valfri hemsida och tryck ctrl+u (Om du har Firefox eller Chrome iallafall) och spendera 2 minuter med att försöka se koden som bygger upp sidan du tittar på. Det är betydligt svårare än när jag började med det för 10 år sedan, men förhoppningsvis kan ni få iallafall en glimpt av den skönhet som ligger där i.

Jag vet inte när jag fick tipset första gången, börjar nog närma sig fyra år sedan. Serien som skulle vara så otrolig, som skulle få en att hata Fox (Mer än vanligt) för att den lades ner. Det skulle vara serien som skulle förändra världen och dess tittare, som hade cowboys och laserpistoler och.. det mesta. Jag talar självklart, som vanligt (måste skriva om det också någon gång), i hyperboler – de gör historier intressantare. Även om det där med cowboys och laserpistoler är sant. Och det där med Fox. Och delen om otrolig.

Iallafall! Jag pratar självklart, iallafall för er som sett serien, om Firefly. Till mina chips började jag se den och kunde inte sluta innan jag såg sista avsnittet igår. Kort sammanfattat så är det en scifi-serie med väldigt tydliga inslag av western. Det finns paralleller till inbördeskriget, till de vida stäpperna och berg av westernestetik. Utöver det är det enda ni som inte sett serien behöver veta att den är förbannat bra och att ni borde se den. Jag ska tala om skriva av mig om någonting annat, anledningen till folks aggressioner gentemot Fox. Utöver att Fox i sin nyhetsrapportering är en äckligt vinklad konservativ smörja så har det att göra med att Firefly lades ner innan ens första säsongen sänts klart. När serien slutar har de byggt upp en spänning i handlingen och i relationen mellan karaktärerna som får en att vilja döda för att det slutar där, och hade jag sett serien innan 2005 så hade möjligtvis älgstudsaren åkt fram.

Men här börjar det fina i kråksången. Istället för att låta fansen självdö av avsaknaden av riktigt avslut så producerades en film, Serenity, för att avsluta det hela. Detta är ett drag som alla icke färdiga serier borde göra. De drog ihop skådespelarna igen efter tre år och gjorde vad som verkar vara en snabbversion av hur serien skulle ha slutat. Efter att ha sett filmen idag märks det tyvärr att den är filmifierad på att den spenderar mycket tid på att alla ska förstå allt. Filmanpassningen leder också till att filmen blir mycket mer förutsägbar än det skulle varit om det var en serie, den stora plotpointen blir mer än lovligt uppenbar ganska tidigt i filmen. Trots bristerna man får ändå ett avslut och dessutom ett väldigt bra sådant. De kickar igång de sakerna som hängde i luften och besvarade de viktigaste frågorna, samtidigt som det är en jävligt bra film.

Även om det inte besvarade riktigt alla frågor man ville ha svar på (vad är egentligen grejen med Books tidigare liv?) eller lyckades ge samma tyngd till slutet som det skulle kunna ha fått i serien så är det ett värdigt och väldigt bra avslut på en serie som avslutades av ovärdiga skäl. Jag har fått mitt lugn.

Den där kvarstående får jag ta tag i någon annan dag, man kan ju inte göra allt samtidigt.

Hittade detta citat när jag var på väg hem ifrån en fantastisk kväll med goda vänner, en kväll som händelsevis utföll igår. Detta kommer, med små ändringar, att bli vad jag ska leva efter i sommar. Jag ska leva nyttigare, våga mer, träna mer, resa mer, skriva mer.. Sovandet får jag se hur jag hinner med, finns alltid så mycket att göra – ikväll får det bli efter sista avsnittet av Firefly.

Fotografen Aaron Huey pratar om sitt projekt där han fotade indianer i USA och skildrade hur de fortfarande påverkas av förtrycket de utsattes för på 1800talet.

När jag suttit ett tag med programmet så insåg jag att det var lite saker som jag skulle behöva ändra för att det skulle fungera helt efter mina behov. Istället för att be om hjälp igen (Eller ja, en tredje gång ) började jag titta på hur man programmerar Java, som programmet var skrivet i, och satte mig helt enkelt och modifierade de bitar som jag behövde ändrade.

Efter någon timmes testande och sökande efter instruktioner så lyckas jag göra min första förändring, nu så att Å Ä Ö visas korrekt. Jag har svårt att beskriva vilken överraskande exalterande känsla som infinner sig när man kan styra programmen på den nivån, att få en dator att dansa efter ens pipa, om än på väldigt låg nivå, är otroligt spännande och problemlösningen som allt innebar gjorde det hela sinnessjukt roligt. Jag var gud! Tidigare har jag bara skrivit BASICprogram till miniräknaren, men det här känns som någonting helt annat. Jag fortsatte efter det med att lägga till och ändra fler funktioner i programmet för att sedan grotta ner mig i designen av kompendiumet.

Klockan är nu halv 4 och om mitt tåg går enligt tidtabellen kommer jag vara framme i Stockholm om drygt tre timmar. Mina ögon värker av trötthet men det har jag förträngt fram tills nu. Istället för att sova så har jag gjort något så “tråkigt” som att sitta och programmera och skripta. Jag känner att detta måste jag fortsätta med! Vilket språk ska man passa på att lära sig?

Det känns just nu lite som om någon tagit en elpistol och skjutit delen av mig som växt fram de senaste åren. Jag känner mig yngre, svagare, osäkrare och fulare än vad Lars har självbilden av idag. Med hjälp av chips och folköl håller dock dagens Lars på att vinna tillbaka kraften ifrån forntidens Lars och energin kommer tillbaka. Hetsätande löser allt.

Men när jag hittade en artikel idag blev jag överlycklig, jag trodde att någon hade kommit till vettet och förbättrat min framtid. Sen insåg jag vilket datum det var och nu vet jag inte längre – kan artikeln vara sann?

I övrigt måste jag lista några aprilskämt från i år som är sjukt bra, SJs, prisjakts och tidning som lyckas. Ingen av de klår dock förra årets topp, min favorit genom tiderna)