Rättsläget oklart

Jag funderade länge på att hålla med här bloggen helt opolitisk och fri från mitt piratengagemang, men jag insåg ganska snabbt att det inte kommer gå. Piratrörelse, och framförallt Ung Pirat, är en så stor del av mitt liv. Det är där jag har huvuddelen av mitt ideella engagemang, mycket av min tid läggs på det och många av mina närmaste vänner har jag lärt känna genom det. När det sket sig kan jag lika gärna fortsätta: jag tänkte hoppa in på framtiden och min vision om projekt som Ung Pirat kan komma att driva då.

Året är 2017 och det är dags för Ung Pirats tionde förbundskongress. 101 ombud är samlade tillsammans med 50 suppleanter och ett tiotal funktionärer. Utöver alla formella beslut som ska tas under helgen; om budget, verksamhetsplan och styrelse så får de närvarande höra framgångsberättelser från föregående år. Den första glada nyheten är att piratlotteriet slagit nytt försäljningsrekord – äntligen har lotteriverksamheten spridit sig till den breda allmänheten i och med lanseringen av en ny lott och miljoninkomster är säkrade för år framöver. Tankarna på lotteriet startade någon gång under 2009, när Gustav Nipe, som senare gick och blev förbundsordförande, kläckte idéen om hur man kunde investera pengar för långsiktig avkastning. Under många år såg folk det som något absurdt, men det första egentliga steget började under 2011 med en utredning som kom fram till att projektet var en praktisk möjlighet. Efter det gick det ganska fort då en grupp doers inom förbundet snabbt plockade upp bollen. Lagar kollades, intyg och godkännanden skaffades och kunskapen om hur man trycker lotter inhämtades. 2013 släpptes första provomgången med lotter, riktade till aktiva inom piratrörelsen för att senare under 2015 släppa en typ av lotter som var de första riktade till allmänheten.

Andra nyheten kommer när Mattias Bjärnemalm berättar om hur året gått för den folkhögskola som är tätt knuten till förbundet – han talar om nytt elevrekord och om hur folkhögskolan börjat nå nationell ryktbarhet för sin utbildning där kreativa människor ifrån olika konstdicipliner; musik, foto, konst, tillsammans lär sig fördelarna med fri konst och hur de kan skapa tillsammans för att nå bättre resultat och tjäna mer pengar. Utöver detta finns bland annat programmeringsutbildningar, en årlång utbildning upplagd som ett hackerspace, en tvärvetenskaplig utbildning inom juridik, ekonomi, historia och statsvetenskap med fokus på öppenhet inom akademi, kultur, forskning och stater. Folkhögskolans planerande kom igång våren 2011 när föreningen piratnätet började planera ett sommarläger. Ganska snabbt insåg de att bästa sättet för en långsiktighet i det och övrig utbildningsverksamhet inom förbundet vore att köpa en bit mark, en gammal kursgård, och därifrån börja planera för en folkhögskola. Idén var Mattias Bjärnemalms hjärtebarn och mycket arbete gick från honom in i projektet, fram till 2014 då allt arbete med att finansiera och planera gjorde att folkhögskolan var redo för invigning.

Detta är en av de största anledningarna att jag aldrig riktigt lyckas släppa mitt engagemang i Ung Pirat. Bland all frustration som tidvis infunnit sig finns det alltid en strimma av visioner som tränger igenom. Den positiva känslan om en bättre morgondag är svårslagen, och jag hoppas att det i framtiden blir ännu tydligare och mer lättillgängligt än någonsin tidigare. Vi kan visa varför vi har rätt genom att praktisera det vi lär ut – att visa på positiva exempel av öppen kultur, stödja öppen källkod och visa på värdet i en privat sfär.

Utöver dessa projekt berättades och planerades det självklart fler projekt under den kongressen 2017, men de får sparas till någon annan historia. Kommentera gärna med projekt du kan tänka dig, var kreativ!

I början av året så kontaktades jag via mail av dåvarande utbildningsansvarige inom Ung Pirat. I mailet så frågade han om jag ville gå en utbildning med LSU (Sveriges Ungdomsorganisation) som hette “Ung Med Makt”. Jag tittade på mailet och tänkte att det lät intressant, men svarade inte på en gång. Istället dröjde det till att jag var på ett förbundsstyrelsemöte i februari där sagde utbildningsansvarige var frustrerad över att ingen ville gå utbildningen innan jag insåg att jag faktiskt ville gå den utbildningen, det var ju den jag hade glömt bort sådär för en månad sedan.

Snabbt inskriven blev jag och sen var det bara att vänta. Efter ett tag blev jag tilldelad en mentor som jag träffade samma fredag och det kändes genast som om någonting produktivt kunde komma ut från programmet, även om jag ännu var lite på det oklara vad det faktiskt var som skulle hända.

Det jag visste då var att det var ett ettårigt program där varje deltagande blev tilldelad en mentor som man skulle ha löpande kontakt med. Utöver detta skulle det vara sex stycken utbildningstillfällen på en dag och ett utbildningstillfälle över två dagar, men specifikt hur saker skulle gå till var fortfarande hemskt oklart.

Idag var kickoffen och första utbildningstillfället. Det blev en heldags grundläggande genomgång om hur man bör sköta kontakten mentor-adept, vad som kommer hända under programmet och hur det kommer att fungera. Det kommer vara ett antal utbildningstillfällen, om mångfald, ledarskap, att balansera sitt engagemang och annat. Mellan dessa tillfällen ska man träffa sin mentor i den mån man gemensamt känner att man får utbyte av och diskutera frågor om ledarskap och annat som kan dyka och och man behöver stöd i.

Utöver detta blev vi också indelade i basgrupper i vilka vi kommer att avsluta varje undervisningstillfälle med. Dessa kommer vara ens konfidander bland de andra adepterna och de man framförallt kommer att bolla organisationsfrågor med. Den basgrupp jag blev tilldelad innehöll bland annat ordföranden för Ungdomar mot rasism, Anton Landehag, och representanter ifrån rädda barnen och Sveriges elevråd – SVEA. Dagen avslutades, som alla träffar planeras göra, även med en gruppdiskussion inom basgruppen. Jag känner redan nu att detta är en grupp som jag kommer att trivas bra inom och få ett väldigt bra utbyte med.

Överlag så gick jag därifrån sjukt peppad på både mer av utbildningen och programmet och väldigt peppad på att arbeta med idéella frågor ännu mer!

Trots den svulstiga titeln finns inga ambitioner att kandidera till ordförande i år. Däremot så är planen och förhoppningen att jag ska bli invald i förbundsstyrelsen för året, det här inlägget är ett försök för mig att förklara för alla ombud varför de bör, samt kanske varför de inte borde, rösta på mig.

Jag känner en stor del av ombuden sedan tidigare, men för er som jag inte känner så kanske jag ska presentera mig. Jag heter Lars Johansson, trevligt att råkas. Aktiv i förbundet sedan dag 1 så har jag hunnit med att sitta ordförande i lokalavdelning, distrikt och i valberedningen. När jag är privat så är jag juridikstudent och när jag är personlig är jag fotograf.

Jag är en kronisk optimist, en egenskap som kan göra sig både bra och dåligt i en styrelse. Min entuseasm för saker gör att jag ibland hoppar på idéer som jag innerst inne förstår har för stora risker och för liten vinstmöjlighet. Trots detta är jag oftast en kritisk tänkare och jag inbillar mig att min utbildning i juridik gett mig en metod för att värdera och analysera som är väldigt användbar. Jag har också stor föreningsvana – jag satt i min första styrelse som 13åring och startade min första förening när jag var 14 och Ung Pirat är en organisation som jag känner att jag har mycket god koll på, framförallt efter mina år i valberedningen.

Däremot är jag en hemskt upptagen människa. Jag tar på mig projekt till den grad att jag skulle tacka den människa som gav mig piller som tillät att jag halverade min sömn. När jag får för mycket att göra under perioder så är det planeringsförmågan för “icke-kritiska” uppgifter som försvinner först. Även om jag har tid för alla uppgifter som kan förväntas av mig så hittar jag inte själv den tiden spontant, utan jag kan ibland behöva vänskapliga knuffar ifrån kompetenta ledare – en egenskap som gör att jag inte fungerar jättebra i situationer där jag är den enda med tid och motivation att driva ett projekt där det inte finns någon ovan mig. Detta har bland annat lett till att norra distriktet, som jag valdes till ordförande för förra året, helt har legat i dvala under året. Då kassören hoppade av sitt uppdrag fanns inga fler som hade någon tid att lägga på distriktet och jag kunde heller inte själv driva något.

Trots att jag är upptagen kommer jag dock ha tid med detta, jag lever efter att tid är något jag tar mig och inte någonting jag har. I de stunder där jag kommer ha väldigt mycket så har jag fullt förtroende i att resten av förbundsstyrelsen kommer agera som stöd och uppmuntran så att jag får saker gjort. Jag kommer garanterat få frågan vad mina visioner för året med Ung Pirat är, och där måste jag ge det ganska tråkiga svaret att jag inte har några stora planer och skeenden. Jag är i det här fallet mycket av en byråkrat och hoppas att jag kan slutföra de mål som kongressen kommer fram till. Utöver det hoppas jag dock att jag kan hjälpa en process med stöd till distrikten, som kan få en stor vikt senare men som just nu famlar runt utan mål och ledning.

Cheers!